Idag tutade jag för första gången på en annan bilist. Hon (för det var en kvinna) åkte hit och dit på vägbanan och gjorde kraftiga inbromsningar inför varje korsning trots grönt ljus. Jag fick nog när hon helt plötsligt bromsar in, börjar blinka vänster men svänger inte trots fritt från möte. Jag skulle ju också svänga åt vänster och ville hinna innan möte. Jag vet egentligen att hon kanske var osäker på att köra i stan eller inte hittade vägen, men ibland är man så inne i sig själv och sina egna behov att man blir barnslig.
För det är ju barnsligt att inte kunna se saker ur andras perspektiv. Ett barn som ser fram emot att plinga på bussen kan bli helt förstörd om någon annan hinner före, det har inte en tanke på att det finns andra som ska av på samma ställe. Kanske sitter det ett annat barn i andra änden av bussen som också har sett fram emot att plinga.
Bilisten som jag tutade på satt och snurrade på sitt hår med vänsterhanden, så himla barnsligt! Det vet jag, för det har jag gjort sen jag fick hår på huvudet, någon gång i ettårsåldern. Det finns ju inget konsekvenstänk i att snurra på håret alls. Det blir knutar som man får trassla ut och i värsta fall klippa bort, det sliter massor på håret. Oftast snurrar jag på håret när jag kollar på tv eller film eller när jag sover. Varje morgon när jag vaknar kontrollerar jag antal knutar i håret, oftast är det en stor i pannan, typiskt!
En annan sak som är barnsligt är att kasta saker omkring sig när man är arg, det ser så himla larvigt ut. En vuxen människa som kastar kläder på golvet...hårt! En gång kastade jag ett papper mot en person när jag blev arg...hårt! Jag tog i allt vad jag hade och pappret det singlade fint ner rakt framför ögonen på mig. Det måste sett roligt ut. När jag var liten stängde jag ibland in mig i badrummet när jag blev arg. Jättekonstig idé, det fanns ju ingenting att göra därinne! Jag satt på toan en stund och tyckte synd om mig själv innan jag gick ut. Precis innan jag öppnade dörren ansträngde jag mig för att se cool och obesvärad ut.
För någon månad sen bevittnade jag ett interaktion mellan en psykisk sjuk kvinna och en mamma med sitt småbarn. För att få lite bakgrundshistoria på den psykiskt sjuka kvinnan kan jag berätta om en interaktion mellan henne och mig. En dag i vintras går jag förbi henne, hon vänder sig om till allmänheten och skriker "Hon där är jude, henne ska ni akta er för" Jag tror att hon syftade på mina lockar...
I alla fall, kommer denna kvinna fram till mamman som har sin lilla son i en barnvagn och säger " Du din jävla hora, du kan dra åt helvete!" Mamman ville visa sonen hur man står upp för sig själv och svarar " Du då, du är också en hora!" Bra där mamma, där visade du hur en vuxen beter sig, moget och ansvarsfullt...
Ibland är barnslighet synonym med lekfullhet men är ibland är det en synonym för dumhet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar