Idag fyller min pappa 60 år. För 15år sedan var jag osäker vi skulle få fira hans 60årsdag. Vid ca 45års ålder fick han diabetes, vars komplikationer snabbt blev tydliga och drabbade hela vår familj. Här är mitt brev till diabetes.
Hej diabetes!
Vilket jävla as du är! En lurig och instabil jävel som kan göra så mycket skada. För några år sen hörde jag en radioreklam för barndiabetesfonden. De ville att vi skulle tänka på alla barn på som inte får äta godis. Är det verkligen rätt fokus? Är det det diabetes handlar om? Att man inte får äta socker och hamnar i någon slags godisutanförskap? Jag blev förbannad varje gång jag hörde reklamen! Undrar om de fick in några pengar?
Man kanske istället skulle kunna fokusera på alla komplikationer du ger. Min pappa började få problem med ögonen ganska snart efter sin diagnos. Näthinneavlossningar, blödningar, starr och för högt tryck. Han genomgick många operationer och efter ett misslyckat försök att frysa ena ögat, så det skulle kunna bevara den lilla syn som fanns kvar, blev han av med det helt och hållet. I det andra ögat han sen några år tillbaka en konstgjord lins. Idag har han även dålig blodcirkulation, högt blodtryck och nerupati. Det är här din lurighet kommer in. Som diabetiker måste man röra på sig för att hålla blodcirkulationen igång men nerupatin ger så mycket smärta att det är svårt att röra sig. Hur tänkte du där?
Du har funnits sen medeltiden men ändå verkar du inte ha nån skrämseleffekt. Lite godis kan man väl klara sig utan, för det är väl det som är problemet med diabetes, det säger ju radioreklamen...
Du förändrar och förstör människor liv!
Jag vet att du finns i generna men du ska fan inte få mig! Jag ska äta frukt, springa ett varv runt stan varje dag och vara nyttigare än Anna Skipper, kanske till och med börja äta russin, bara jag slipper dig! Du har gett mig så mycket oro och sorg!
Skäms på dig!
Far åt pipsvängen!
Må vildvittrorna ta dig!
Just ja..Grattis på födelsedagen pappa! A la voj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar