En blogg om grubbel, önskningar, fantasier, minnen och livets stora och små frågor.

onsdag 30 maj 2012

Morfar och messmör

I min fantasi är jag fem år igen. Jag sitter på mormor och morfars baksida med rumpan i en tiolitershink med vatten i. Jag dinglar med benen, det skvalpar över lite vatten.Mormor plockar av vinbär från buskarna. Morfar sitter vid bordet och tittar på mormor och mig. Jag älskar att vara hos mormor och morfar. När man kommer hem till dem springer man fram till den bruna skålen bredvid micron i köket. I den finns det godis. Jag tittar på mormor; "Mormor.." "Varsågod" säger mormor innan jag hinner säga något mer. Det finns två andra godisställen hos mormor och morfar. I dörrhyllan i kylen ligger ibland små chokladkakor. En var till oss barnbarn. Jag väljer oftast Schweizernöt (tills jag ligger med andnöd hemma på hallgolvet efter en halv påse hasselnötter). Det sista stället är en glasskål i vardagsrummet, där finns det bara godis vid speciella tillfällen. Jag går förbi glasskålen flera gånger men vågar inte ta. Först efter maten påminner mormor alla, ifall någon inte upptäckt det, att det finns godis i skålen. Jag plockar ut de jag spanat in när jag glidit förbi.

Efter bad i hinken går vi in. Jag sitter i morfars knä i en frottémorgonrock. Jag har hämtat en Pixibok från bokhyllan i arbetsrummet. Morfar börjar läsa, efter en stund avbryter jag honom: " Morfar, kommer du finnas när jag får barn?" Utan att ens tveka svarar morfar ja. Jag är nöjd med mitt svar och morfar fortsätter att läsa.
När man sover över hos mormor och morfar får man sova i bäddsoffan i lilla rummet. Mormor har bäddat på gammaldags vis, med lakan närmast kroppen, sen filt ovanpå och sen viks lakanet ner över filten högst upp. Det känns som att jag bor i Katthult, Lönneberga. På morgonen vaknar jag av att morfar kokar kaffe till mormor. jag smyger in till sovrummet och sätter mig bredvid mormor. Morfar kommer snart med fikabrickan. Jag får en skorpa och ett glas saft. Lite senare blir det riktig frukost. Morfar äter knäckebröd med messmör, mormor äter smörgås utan smör med hästkött på. Morfar tittar på mig och flirtblinkar åt mig. Det är som att han vet något som jag inte vet.  Jag vill blinka tillbaka men kan inte, jag får vrida på huvudet så morfar bara ser ett öga och sen blinka med båda.

I min fantasi finns morfar när jag har barn. Han gör likadana styltor som han gjorde till oss, både höga och låga. Han springer bakom mina barn när de ska lära sig cykla och håller i en hemmagjord pinne som man fäster i pakethållaren. Han bygger kaninburar och docksängar till dem och lär dem åka längdskidor. De får spela " Ein bisshen frieden" på hans LP-spelare och dansa på mattan. När de åker med honom i hans röda Saab 900 öppnar han handskfacket, där finns det polkagrisar. Ibland tittar han mina barn i ögonen och flirtblinkar till dem, som om han vet något...

Du fattas mig morfar men hos mig finns du alltid kvar.


2 kommentarer:

  1. Åh jag grååååter en skvätt. Låg inatt och funderade på morfar och farfar på precis samma sätt. Konstigt. Fint du skriver!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Tänk vad mycket de har betytt för oss, gamlingarna:)

      Radera